|
Kiselalger (Diaatomeae) Typ: Encelliga Fototrofer Storlek: Mycket små, som störst ca 0,1 mm, men det handlar vanligtvis om 10-talet mikrometer. Struktur/Uppbyggnad: Vissa typer av kiselalger lever i s.k. cellkolonier där de tillsammans bildar större organismer. Kiselalger har fått sitt samlingsnamn av deras yttre kiseldioxidskal som är väldigt motståndskraftigt mot både kemisk och mekanisk påverkan. Skalen har ofta speciella mönster som kännetecknar arten liksom algernas stora formväxlingar. Algens bruna klorofyll ger dem dess färg. Förekommer: Kiselalger lever i alla typer av vatten, sött salt och bräckt och är oftast de mest dominerande bland växtplankton. Stora mängder påträffas i näringsrika vattendrag. Föda: Ljus. Algerna kan inte bara tillverka energi av grönt ljus som är fallet i de flesta former av fotosyntes, utan även av rött och gult. Denna egenskap bidrar till deras stora utbredning och förekomst. Föda för: Djurplankton Fortplantningstillvägagångssätt: Förökning sker genom celldelning samt sporbildning, vilket ibland föregås av sammansmältning, konjugation, av två individer. Övrigt: Blommningen kulminerar under vår och höst vilket ibland leder till att vattnet färgas rött. På många håll kan man hitta stora massor kiselgur på bottnar av sjöar och vattendrag vilket är avlagringar av gamla kiselalger. Gemensamt för alla kiselalger vi funnit är att de ofta förekommer i massor i näringsrika sjöar och dammar Betydigt över 2000 arter av kiselalg är idag kända. Här är några vi hittat i vår damm:
|
.jpg)
.jpg)
|
Försättsblad Område Miljö > Vatten djur & växter Land djur & växter Näringsväv Kretslopp och Flöden Möjliga scenarier Källförteckning |
 |  |